Undervisande och handledande personal behöver stöd för att skapa en ny form av kompetensidentitet
Enligt den utredning av kompetenskraven och kompetensbehoven som har gjorts av Bästa kunnande-nätverket behöver undervisnings- och handledningspersonalen inom yrkesutbildningen mod och en stark gemenskap som stöd när lärarrollen förändras och arbetsbilderna blir bredare. Man behöver se på yrkesutbildning med nya ögon. Både verksamhetsmiljön och examensgrunderna förändras. De förändringar som sker ger möjlighet att skapa en ny lärande- och verksamhetskultur, men kräver också en ny slags kompetens.
Utredningen har genomförts i samarbete mellan de utbildningsanordnare och yrkeslärarhögskolor som ingår i Bästa kunnande-nätverket. I utredningen deltog 1476 representanter för undervisande och handledande personal inom yrkesutbildning. Dessutom hördes representanter för arbetslivet och studeranden.
De viktigaste kompetensbehoven hos den undervisande och handledande personalen är följande:
- Handledning i personlig utvecklingsplan för kunnandet (PUK)
- Arbetslivs-, nätverks- och kundkompetens
- Handledningskompetens
- Nya sätt och möjligheter att lära
- Självledarskap och utveckling av det egna arbetet
- Utbildningsanordnarens kvalitetsledning
För att läraren ska nå nya nivåer i sitt arbete behöver hen modigt pröva nya saker och utveckla pedagogiken. Som stöd i arbetet behövs en stark kompetensledning i läroanstalten så att alla lärare kan utveckla det bästa kunnandet, genom vilket de leder studeranden mot lärandets möjligheter.
Bästa kunnande-nätverket använder resultaten av kompetensutredningen i utvecklingen av modulära kompetenshelheter och de utbildningsförsök som ingår i dem. De första försöken har genomförts som webbinarier, utbildningstillfällen och på svenska har ännu informationsfilmer gjorts.
Läs mer i rapporten om undervisnings- och handledningspersonalens kompetenbehov – Mod att förnya!
Tilläggsuppgifter om den svenskspråkiga rapporten
Christel Holmlund-Norrén, Bästa kunnande-nätverksprojektet,
