UTREDNING OM NÄTVERKSPROJEKTET BÄSTA KUNNANDE
Sammandrag
Nätverksprojektet Bästa kunnande var ett nationellt utvecklingsprojekt som genomfördes under tre år (2017–19). Projektets mål var att stödja en förnyelse av den undervisande och handledande personalens arbets- och verksamhetssätt när verksamhetsmiljön och lagstiftningen förändras. Flera yrkesläroanstalter och yrkeslärarhögskolor var med i projektet. Projektet koordinerades av Jyväskylä utbildningssamkommun Gradia.
Denna utredning behandlar hur väl nätverksprojektet uppnådde målen, hur väl projektets åtgärder är kända samt den undervisande och handledande personalens kompetensbehov. Utredningen gjordes i oktober-
november 2019. Materialet utgörs av en nätenkät som riktades till yrkesläroanstalternas undervisande och handledande personal (N=750). Utredningen omfattar endast en liten del av projektets verksamhet. Rapporten ska inte läsas som en helhetsinriktad utvärdering.
Den undervisande och handledande personalens kompetensbehov gäller exempelvis behärskande av digipedagogik och pedagogik i sociala medier och handledning av studerande med behov av särskilt stöd. Det finns också ett ganska allmänt kompetensbehov när det gäller att använda olika sätt och miljöer för lärande samt ifråga om reformkännedom (lagstiftningen, finansieringen).
Enligt den kvantitativa enkäten har den största nyttan av projektet hänfört sig till utbildningsreformens kärnfrågor. En utveckling av PUK- och bedömningskompetensen stöder kompetensbaseringen och den personliga tillämpningen. Stödet från projektet märks också i målen för att utveckla verksamheten på arbetsplatserna (utbildning av arbetsplatshandledare, läroanstalten som stöd för arbetsplatsen).
Projektbedömningarna är positivast bland lednings- och chefspersonalen. Lärarna upplever att stödet de fått från projektet är lite svagare. Det finns dock stora skillnader i lärarnas åsikter och erfarenheter. Det finns också skillnader mellan utbildningsanordnarna. Skillnader ifråga om projektets effekter uppstår genom skillnader i verksamhetsmiljön.
Projektets mål har uppfyllts genom material, utbildningar, gemensamma diskussioner och goda rutiner. Projektet har fungerat som stöd för ledningen och gett bestående verktyg för det dagliga arbetet.
Olika rutiner, modeller och utbildningsunderlag har getts en systematisk och strukturerad form. De enhetliga materialen och utbildningarna fungerar som medel för kvalitetssäkring. Förenhetligandet och systematiseringen av anvisningarna för undervisning och handledning stöder en verksamhet i enlighet med de nya författningarna.
Nätverksprojektets resultat och produkter hoppades man får en bestående användning. Det goda basmaterialet kan också uppdateras och vidareutvecklas. Ett utvecklingsönskemål är att fortsättningen och etableringen kunde organiseras, och till stöd för det önskade man få tid, tolkar och koordinerande sammanställare av resultaten.
De testade rutinerna kan trygga en nationellt enhetlig kvalitet inom yrkesutbildningen. Till stöd för detta behöver man ha spridnings- och förmedlingsrutiner både på den lokala och nationella nivån.
Jukka Vehviläinen, DiaLoog
November 2019
