Engagerade föregångare bygger ny identitet

Arbetslivet förändras snabbt och kraftigt. I många yrken klarar man sig inte längre med färdigheter eller metoder som använts förr och samtidigt uppstår nya arbetsuppgifter och arbetssätt och gamla försvinner. Det betyder att hela yrkesidentiteten i många branscher och yrken på grund av förändringarna
måste byggas upp på nytt. Yrkesutbildningens verksamhetsmiljö utgör inget undantag i det här avseendet. Förändringarna avspeglas på undervisnings- och handledningspersonalen och omvänt. Undervisnings- och handledningspersonalen ska hänga med i arbetslivets förändringar och samtidigtforma sin yrkesidentitet av nya bitar.

Nätverksprojektet Bästa kunnande körde igång 2017 till stöd för undervisnings- och handledningspersonalen när yrkesutbildningen reformeras. I projektet deltar tio anordnare av yrkesutbildning och alla de fem yrkeslärarhögskolorna. Projektets verksamhet inleddes med en kartläggning av undervisnings och handledningspersonalens behov av kunnande. Verksamheten i förnyelsearbetet fortsatte med att man svarade på de behov av kunnande som observerats både med hjälp av utbildningsförsök och med stödmaterial som man utarbetade tillsammans.

I nätverksprojektet har det även producerats artiklar för att ge undervisnings- och handledningspersonalen stöd för att bygga upp den nya identiteten. Artiklarna för samman forskning, reflektioner, dryftande av möjligheter och framförallt en blick på framtiden. Följande artiklar är ett utdrag ur den finska artikelpublikationen Innokkaasti edelläkävijänä! Kohti opetus- ja ohjaushenkilöstön uudistuvia identiteettipositioita
(Raudasoja, Norontaus, Tapani &Ylitervo 2018).

Yrkesläraryrket som ett fördjupat deltagande i arbetslivets praktiska rutiner

Anita Malinen och Petri Salo granskar i sin artikel hur lärarens arbete blir mer mångformigt, mångsidigtoch komplext. Centrala kompetensområden är nätverkande, interaktion och samarbete. Läraren ska kunna lära sig nytt och detta nya lärande framträder som ett deltagande i de sociala rutinerna i den
egna yrkesbranschen.

Handledning som en del av yrkesutbildningen

I artikeln Ohjaus osana ammatillista koulutusta (Handledning som en del av yrkesutbildningen) granskar Harri Kukkonen, Outi Rantanen och Ari Jussila begreppet handledning, som har många betydelser och kan tolkas på olika sätt. Begreppet handledning är å ena sidan förenat med en nästan självklar bekanthet, men ändå innehåller det olika funktioner och det tolkas på olika sätt. Å ena sidan har det varit lättare att beskriva vad handledning inte är än vad det är, å andra sidan har det konstaterats atthandledningen flyr undan en definition. Handledning innebär att man möts, på ett meningsfullt ochbelönande sätt.

Bedömningens komponenter i yrkesutbildningen

Harri Keurulainen belyser i sin artikel Arvioinnin komponentit ammatillisessa koulutuksessa (Bedömningens komponenter i yrkesutbildningen) hur bedömningen har utvecklats. Beskrivningen av bedömningens utveckling avslutas med en definition av bedömningens tre mest centrala komponenter: handledande bedömning, självbedömning och bedömningsbeslutet.

Bästa kunnande-nätverksprojektet via Yrkesakademin i Österbotten har möjliggjort att delar av publikationen ges ut på svenska. De svenskspråkiga artiklarna finns här.

Givande lässtunder som engagerade föregångare!

 

Text: Annukka Norontaus, bearbetad av Christel Holmlund-Norrén.

You may also like...

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *